BBC-analys visar att ryska missil- och drönarattacker mot Ukraina ökar under Trumps presidentskap.

BBC Verify har funnit att Ryssland har mer än fördubblat sina flygattacker mot Ukraina sedan president Donald Trump tillträdde i januari 2025, trots hans offentliga krav på eldupphör.

Antalet missiler och drönare som avfyrades av Moskva ökade kraftigt efter Trumps valseger i november 2024 och har fortsatt att öka under hela hans presidentskap. Mellan den 20 januari och den 19 juli 2025 avfyrade Ryssland 27 158 flygvapen mot Ukraina – mer än dubbelt så många som de 11 614 som registrerades under de sista sex månaderna under den tidigare presidenten Joe Biden.

Kampanjlöften kontra eskalerande verklighet

Under sin kampanj 2024 lovade president Trump upprepade gånger att avsluta kriget i Ukraina "på en dag" om han blev vald, och hävdade att Rysslands fullskaliga invasion kunde ha undvikits om en president som Kreml "respekterade" hade suttit vid makten.

Trots hans uttalade mål om fred säger kritiker att Trumps tidiga presidentskap har skickat blandade signaler. Hans administration stoppade tillfälligt leveranser av luftförsvarsvapen och militärt bistånd till Ukraina i både mars och juli, även om båda pauserna senare återställdes. Avbrotten sammanföll med en betydande ökning av den ryska missil- och drönarproduktionen.

Enligt ukrainsk militär underrättelsetjänst ökade den ryska produktionen av ballistiska missiler med 66 % under det senaste året. Geran-2-drönare – rysktillverkade versioner av iranska Shahed-drönare – tillverkas nu med en hastighet av 170 per dag i en massiv ny anläggning i Alabuga, som Ryssland hävdar är världens största fabrik för stridsdrönar.

Toppar i ryska attacker

Attackerna kulminerade den 9 juli 2025, då Ukrainas flygvapen rapporterade 748 missiler och drönare avfyrade under en enda dag – vilket resulterade i minst två dödsfall och över ett dussin skador. Sedan Trumps tillträde har Ryssland vid 14 tillfällen avfyrat fler dagliga attacker än rekordet från den 9 juli.

Trots Trumps högljudda frustration – som enligt uppgift var krävande efter ett större angrepp i maj,"Vad i helvete hände med honom [Putin]?"– Kreml har inte saktat ner sin offensiv.

战争

Diplomatiska ansträngningar och kritik

I början av februari ledde utrikesminister Marco Rubio en amerikansk delegation till fredssamtal med Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov i Riyadh, vilka följdes av medlade diskussioner mellan ukrainska och ryska tjänstemän i Turkiet. Dessa diplomatiska närmanden åtföljdes inledningsvis av en tillfällig nedgång i ryska attacker, men de eskalerade snart igen.

Kritiker menar att Trump-administrationens inkonsekventa militära stöd stärkte Moskva. Senator Chris Coons, en högt uppsatt demokrat i senatens utrikesutskott, sa:

”Putin känner sig stärkt av Trumps svaghet. Hans militär har intensifierat attackerna mot civil infrastruktur – sjukhus, elnät och förlossningsavdelningar – med fruktansvärd frekvens.”

Coons betonade att endast en ökning av västerländskt säkerhetsbistånd skulle kunna tvinga Ryssland att på allvar överväga ett vapenvila.

Ukrainas växande sårbarhet

Militäranalytikern Justin Bronk från Royal United Services Institute (RUSI) varnade för att förseningar och restriktioner i amerikanska vapenleveranser har gjort Ukraina alltmer sårbart för flygattacker. Han tillade att Rysslands växande lager av ballistiska missiler och kamikazedrönare, i kombination med minskade leveranser av amerikanska avlyssningsrobotar, har gjort det möjligt för Kreml att trappa upp sin kampanj med förödande resultat.

Ukrainas luftförsvarssystem, inklusive de mycket effektiva Patriot-batterierna, börjar bli tunna. Varje Patriot-system kostar cirka 1 miljard dollar och varje missil nästan 4 miljoner dollar – resurser som Ukraina desperat behöver men kämpar för att underhålla. Trump har gått med på att sälja vapen till NATO-allierade som i sin tur skickar några av dessa vapen till Kiev, inklusive eventuellt ytterligare Patriot-system.

På marken: Rädsla och utmattning

För civila har vardagslivet under ständigt hot blivit det nya normala.

"Varje kväll när jag ska lägga mig undrar jag om jag kommer att vakna."sa journalisten Dasha Volk i Kiev i ett uttalande till BBC:s Ukrainecast.
"Du hör explosioner eller missiler ovanför dig, och du tänker – 'Nu är det klart.'"

Moralen minskar i takt med att luftförsvaret i allt större utsträckning penetreras.

"Folk är trötta. Vi vet vad vi kämpar för, men efter så många år är utmattningen verklig."tillade Volk.

 

 

Slutsats: Osäkerhet framöver

I takt med att Ryssland fortsätter att utöka sin produktion av drönar och missiler – och i takt med att Ukrainas luftförsvarsförråd är ansträngda till sin gräns – förblir konfliktens framtid osäker. Trumps administration står inför ökande press att skicka en tydligare och fastare signal till Kreml: att väst inte kommer att retirera, och att fred inte kan uppnås genom eftergift eller förseningar.

Huruvida det budskapet levereras – och tas emot – kan forma nästa fas av detta krig.

 

Artikelkälla:BBC


Publiceringstid: 6 augusti 2025

Låt osslysa uppdevärld

Vi vill gärna komma i kontakt med dig

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Din inlämning lyckades.
  • Facebook
  • Instagram
  • TikTok
  • WhatsApp
  • LinkedIn